5 Cloud computing och kapacitet i mobilnäten
Det som i medierna ofta kallas ”cloud computing” är en trend som har utvecklats starkt under 2008. Cloud computing kan sägas vara ett brett samlingsnamn på företeelsen att allt fler IT-funktioner erbjuds som Internetbaserade tjänster när de tidigare var beroende av lokalt installerade plattformar, applikationer och/eller lokal hårdvara. Mer konkret kan det innebära att ett företag väljer att förlita sig på Internetbaserade virtuella tjänster istället för att investera i egen hård- och mjukvara i form av servrar, programvara och nätverksutrustning. För privatpersoner kan det röra sig om möjligheten att lagra bilder, musik, filmklipp, dokument och annat på Internet för att kunna nå dessa filer från vilken Internetansluten terminal som helst.
Uttrycket cloud computing används brett och därför är det svårt att mäta företeelsen i omsättning eller antal användare. Flera stora aktörer som Microsoft, Google och IBM har dock initierat satsningar på området[38] och även mindre aktörer har lanserat tjänster som nått stor framgång och publicitet. Ett exempel i den kategorin är svenska Spotify.[39]
Det finns en rad potentiella fördelar med utvecklingen mot mer cloud computing. För det första finns det antagligen både samhällsekonomiska och miljömässiga skalfördelar med att centralisera exempelvis ett stort antal servrar eller annan typ av hårdvara istället för att de förvaras och underhålls av varje enskilt företag. För det andra möjliggör cloud computing flexiblare affärsmodeller eftersom behovet av lokalt installerad programvara minskar. Privatpersoner och företag kan då lättare betala för specifika funktioner (exempelvis ordbehandling) snarare än för hela program (exempelvis Microsoft Word) om mjukvaran erbjuds som en tjänst via Internet. Av samma anledningar blir det sannolikt lättare att erbjuda slutkunderna mer anpassningsbara och skräddarsydda tjänster än tidigare. För det tredje ökar förutsättningarna för mobilitet med cloud computing eftersom den tjänst man för tillfället efterfrågar inte är bunden till exempelvis en hårddisk på en dator, utan kan nås från den Internatanslutna terminal man använder just då.
Utvecklingen mot Cloud computing kan antas få en rad konsekvenser på den svenska telekommunikationsmarknaden, inte minst vad gäller:
-
mängden trafik i näten
-
säkerhetsaspekter
-
affärsmodeller
-
tillgänglighet
I takt med att funktioner som tidigare tillhandahölls lokalt eller via lokala nätverk förskjuts till Internet ökar behovet av både bandbredd (även kapacitetskrävande tjänster förskjuts på detta sätt) och säkerheten i näten (endast de för vilka tjänsterna ifråga är avsedda ska kunna få tillgång till dem på ett säkert sätt med få avbrott).
En fortsatt snabb ökning av paketdata i framförallt mobilnäten kommer i sin tur sannolikt kräva nya affärsmodeller för att anpassa trafiken efter befintlig kapacitet i näten.
I glest befolkade områden där många bara kan få bredband via mobilnät kan detta innebära att möjligheten att ta del av de allt mer kapacitetskrävande tjänsterna som erbjuds på Internet begränsas eller fördyras jämfört med i områden med fast bredband. En viktig del i att kunna leverera framtidens tjänster är därför en fungerande IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet.
5.2 Effekter av ökad trafik i mobilnäten
PTS operatörsstatistik visar att både den totala datatrafiken i mobilnäten och datatrafiken per mobilabonnent har ökat dramatiskt, framförallt de senaste två åren (se Figur 20).
Figur 20 Total datatrafik i mobilnät
Det är framförallt abonnenter till mobilt bredband som står för den ökande trafikmängden. Flera stora mobilnätsoperatörer i Sverige har aviserat att de ska uppgradera mobilnäten för att möta kapacitetskraven, men samtidigt har nya snabbare och dyrare abonnemang till mobilt bredband lanserats samtidigt som de så kallade kapacitetstaken inte förändrats in någon högre utsträckning.[40] Snabbare abonnemang utan höjda kapacitetstak kan ses som sätt att dämpa ökningen av datatrafiken i mobilnäten som har gått snabbare än ökningen av antalet användare av mobilt bredband. Idag är därför intäkterna från mobilt bredband låga i förhållande till trafikmängden tjänsten genererar. När näten nu fylls upp minskar intäkten per överförd Gbyte och investeringskostnaderna ökar för operatörerna som behöver bygga ut och förtäta näten för att kunna möta den ökade kapacitetsefterfrågan (se Figur 21).
Figur 21 Intäkt per överförd Gbyte i mobilnät
Cloud computing och allt mer avancerade mobila terminaler gör att många fler funktioner kan hanteras via vilken Internetansluten terminal som helst, och därför kommer efterfrågan på snabba, säkra och pålitliga uppkopplingar via mobilnäten troligen att öka ytterligare framöver. Efterfrågan på kapacitet i mobilnäten tyder även på att kapacitetstaken på mellan 1 och 5 Gbyte kommer att vara otillräckliga framöver – också för användartyper som inte fildelar i någon hög utsträckning. Ett abonnemang med tak på 3 Gbyte per månad med upp till 14,4 Mbit/s medger exempelvis nedladdning med maximal hastighet i cirka 30 minuter per månad.[41] Figur 22 visar att den totala genomsnittliga datatrafiken i mobilnät per abonnemang till mobilt bredband har ökat något sedan första halvåret 2008, från 1,6 till 1,8 Gbyte per månad, och att variationen mellan de olika operatörerna var stor.
Figur 22 Genomsnittlig datatrafik i mobilnät per abonnemang till mobilt bredband och månad
Förenklat kan man säga att fenomenet cloud computing bidrar till att öka efterfrågan på kapacitet som i sin tur ökar behoven av investeringar i mobilnäten. Operatörernas intäkter från abonnemang på mobilt bredband är dock sannolikt för små för att täcka kostnaderna för investeringarna, och därför kan en prishöjning bli aktuell vilket i sin tur sannolikt skulle göra produkten mindre attraktiv. Av den anledningen behöver operatörerna troligen utveckla delvis nya affärsmodeller för att åstadkomma en långsiktigt hållbar affär av mobilt bredband som både möter slutkundernas behov och genererar intäkter för framtida investeringar.
Som beskrivs ovan bidrar cloud computing till att öka datatrafiken i mobilnäten, vilket motiverar till förändrade affärsmodeller. Samtidigt kan man säga att cloud computing konkurrerar direkt med operatörernas innehållstjänster. Det blir allt vanligare att funktioner som tidigare bara kunde erbjudas av operatören till merkostnad (exempelvis att skicka en bild via mms) numera sköts via terminalens Internetuppkoppling utan någon merkostnad (exempelvis genom att skicka bilden via e-post). Det har till och med lanserats mobiltelefoniabonnemang som i första hand använder 3G-nätet för att förmedla rösttrafik via mobil paketdata.[42] På liknande sätt går det på vissa terminaler att installera applikationer som möjliggör Internettelefoni och därmed inte genererar några samtalsintäkter för operatörerna.[43] Ett annat exempel är nedladdning av ringsignaler där många använder tredjepartleverantörer via Internet snarare än operatörernas särskilda tjänster. På det här sättet blir operatörerna snarare förmedlare av Internet än leverantörer av innehållstjänster, och det är en effekt av cloud computing som ytterligare visar behovet av nytänkande.
Det är naturligtvis svårt att bedöma vilka affärsmodeller som kommer att vara konkurrenskraftiga framöver, men operatörerna har framförallt följande variabler att laborera med, var för sig eller i kombination:
-
Förändrad debitering per förbrukad datamängd.
-
Sampaketering med fast bredband.
-
Differentiering beroende på innehållet i datatrafiken.
Operatörerna kan differentiera sina abonnemang genom att förändra debiteringen per förbrukad datamängd, exempelvis genom att ändra kapacitetstaket i kombination med försäljning av ytterligare datatrafik som tilläggspaket. En annan möjlighet är att lansera ännu förmånligare kombinationserbjudanden med fast bredband för att styra över en del av trafiken till fasta nät. Det är dock oklart hur slutkunderna skulle reagera på sådana förändringar i operatörernas prisplaner eftersom trenden allt tydligare går mot ökad mobilitet och terminaloberoende.
Man kan även tänka sig affärsmodeller där priset eller kapaciteten beror på om användaren surfar till valfria sidor eller till sidor där exempelvis operatören eller en samarbetspartner erbjuder sina tjänster.[44] Idag fördelas bandbredden i mobilnäten i huvudsak efter behov (så kallad ”Best effort”) istället för att operatörerna prioriterar viss trafik framför annan (så kallad ”Quality of Service”) ifall kapaciteten inte räcker till. PTS hållning i frågan är att Internetanvändare med ”Best effort” fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, medan operatören inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet. Ännu har inte PTS funnit skäl att agera i någon fråga som har att göra med nätneutralitet. PTS kommer i första hand att jobba för att se till att användare är välinformerade om tjänstekvalitet m.m. Därutöver kommer PTS att bevaka frågan ur ett internationellt perspektiv.[45]
5.4 Effekter på tillgänglighet
Oavsett på vilket sätt operatörerna förändrar prisplanerna för mobilt bredband för att öka marginalerna, kommer priset på mobilt bredband sannolikt att öka i förhållande till motsvarande hastigheter och funktionalitet hos fast bredband. En sådan utveckling skulle göra det dyrare för de hushåll och företag som bara kan nå Internet via mobilt bredband när de vill få tillgång till de nya funktionerna och tjänsterna som följer av bland annat cloud computing. När det gäller tillgång till IT-infrastruktur för de hushåll och företag som saknar eller har en allt för begränsad möjlighet att få tillgång till elektroniska tjänster är PTS hållning att en viktig insats är att USO-verktyget[46] blir tillämpligt för accesser högre än den nivå på 20 kbit/s som är den nuvarande USO-nivån.[47] En annan åtgärd vore att få på plats en bitströmsprodukt som är attraktiv för alternativa operatörer till Telia Sonera, vilket skulle stimulera konkurrensen och underlätta för operatörer att erbjuda xDSL-tjänster med hög överföringskapacitet där sådana inte erbjuds idag. Kapaciteten i de fasta näten är inte lika begränsad som i mobilnäten, och därför har operatörerna inte lika starka incitament att införa nya prisplaner med kapacitetstak eller andra begränsningar för xDSL-abonnemang på motsvarande sätt som för abonnemang till mobilt bredband. Just mobilt bredband är idag den vanligaste accessformen för de invånare och företag som inte kan få Internetaccess via fasta eller mobila lösningar (se Figur 23).[48]
Figur 23 Befolkning i områden med grundläggande förutsättningar för endast fast och endast mobilt bredband (antal)
För att förbättra tillgängligheten till kapacitetskrävandetjänster i hela Sverige är det också viktigt att öka kapaciteten i mobilnäten genom att stimulera fibrering längre ut i nätet. I takt med att efterfrågan på kapacitet ökar och ny teknik i mobilnäten lanseras (såsom HSPA+ och LTE[49]) ställs högre krav på kapaciteten även längre bak i nätet, varför behovet av fiberbaserad transmission till basstationer nära slutanvändarna sannolikt kommer att öka. För att en sådan utbyggnad ska komma till stånd behövs dock en fungerande grossistmarknad för svart fiber. PTS reglerar för närvarande inte marknaden för svart fiber, men under 2008 genomförde myndigheten en studie av grossistmarknaden för svart fiber i Sverige med syfte att beskriva marknaden, vilka problem som finns och hur de kan lösas.[50] För att lösa de problem som finns på grossistmarknaden för svart fiber anser PTS bland annat att det är viktigt att ge bättre tillträde till den infrastruktur som finns samt att det skapas bättre förutsättningar för att etablera den infrastruktur som krävs, och att etableringshindren på marknaden minimeras för att marknaden ska kunna sköta utvecklingen på egen hand. Vad gäller befintliga etableringshinder anser PTS att de skulle kunna sänkas genom att kommuner uppmuntrar samförläggning, har en god IT-infrastrukturplanering och ett etableringsvänligt förhållningssätt till såväl fiberutbyggnad som till konkurrens av densamma.[51]
Den nya teknikutvecklingen och efterfrågan på kapacitet fordrar även att frekvensutrymmet räcker för att operatörerna ska kunna erbjuda mobilt bredband i områden där täckningen är begränsad eller saknas. Den 13 mars beslutade PTS styrelse hur frekvenserna i 900-bandet skulle fördelas. Beslutet syftade bland annat till att öka konkurrensen på marknaden för mobilt bredband och ge en bättre bredbandstäckning.[52] För närvarande planerar PTS även fördelningen av frekvenser i 800 MHz-bandet, som bland annat skulle kunna användas till att säkerställa tillgängligheten till snabbt bredband i områden som helt saknar eller har undermålig tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.[53]
5.5 Effekter på säkerhet och integritet
Trenden mot allt mer cloud computing kan leda till nya säkerhetsrisker och försämrad personlig integritet. För ett företag kan det handla om risker med att överlåta kritisk data till någon tredje part och om brist på kontroll över var data lagras och bearbetas. Det finns dock omfattande stordriftsfördelar när det gäller lagring och bearbetning av data, och därför är det rimligt att utvecklingen mot cloud computing för med sig att stora mängder information förvaras i ett mindre antal stora serverhallar. Sabotage mot hallarna eller driftsstörningar i de områden där hallarna är lokaliserade skulle då kunna få stora globala konsekvenser. Den 6–7 maj 2009 genomförde PTS övningen Telö 09 som utgick från händelser som påverkar näten för elektronisk kommunikation och andra delar av samhället, exempelvis svåra störningar på Internet och fysisk påverkan på infrastruktur. Det övergripande målet för Telö 09 var att de deltagande aktörerna i sektorn för elektronisk kommunikation skulle bli bättre på att i samverkan hantera allvarliga och omfattande avbrott och störningar.
Privatpersoner kan äventyra sin personliga integritet genom att lämna ut uppgifter till sociala nätverk via Internet eftersom det kan vara svårt att kontrollera eller radera uppgifter som har publicerats på nätverken. Det förekommer även att privatpersoner utsätts för dataintrång, vanligtvis via oskyddade trådlösa nät. Allt fler uppgifter överförs dock via trådlösa nätverk och därför blir det allt viktigare att skydda sig från önskade intrång. I rapporten Säkrare trådlös kommunikation[54] ger PTS ett antal handfasta råd om vad som är viktigt att tänka på i detta sammanhang.